Idag var min första dag någonsin som avlönad (nåja...) förskolelärare. Hade faktiskt två veckors prao i nian på ett dagis (som man sa på den tiden) och det var bland det bästa jag gjorde under hela min grundskoletid. Och även om dagen idag inte var bland de bästa i mitt liv så är det ändå ett rätt så behagligt jobb allt som oftast. Man har möjlighet att pyssla, leka, läsa sagor och vara ute. Man får frukost, mat och mellanmål och dessutom en ganska stor möjlighet att bara släppa tankarna på jobbet helt och hållet så fort man går därifrån. Det kanske är annorlunda om man inte är vikarie, men för min del funkade det väldigt bra idag. Att släppa tankarna på jobbet alltså.
Men innan jag for till jobbet så var jag ju och lämnade lillan på hennes förskola, första gången hon skulle vara där en hel dag alldeles själv, och självklart var vi lite oroliga för hur det skulle gå. Men det gick galant. Hon var inte ett dugg ledsen när jag lämnade henne. Dock var det en pärs att ta sig hemifrån. Antar att det var ovant att åka bort så tidigt på morgonen, utan att ha ätit frukost och så. Fröknarna sa dock att allt hade gått bra, att hon hade ätit ordentligt och att hon hade sovit i 1,5 timmar. Tack för det televerket.
Samtidigt sliter det lite i en att lämna bort sitt barn. Hon är ju så fin och jag vill ju så gärna vara med henne så mycket som möjligt. Men det paradoxala är ju att när jag är med henne så är det inte alltid så härligt som det framstår i mina tankar. Hon gnäller, vägrar äta och ska bestämma (konstiga grejer) själv. Men sen, när hon är rar och jag får en klapp på kinden eller en blöt puss rakt på munnen så gör det andra inte så värst mycket. Eller när vi får ögonkontakt och jag för ett ögonblick förnimmer en känsla av hennes kärlek till mig. Då är det bara att kapitulera inför det faktum att hon är finast i världen. Och det går liksom inte att värja sig emot.
Har fastnat riktigt mycket för Sigur Ros nu också. Spotify är riktigt fantastiskt på många sätt. Visserligen grundar sig väl det nyvunna intresset i att jag lånat en av deras skivor på bibblan, men nu, när jag sitter vid datorn och bara kan söka efter deras musik i ett program och lyssna hur mycket jag vill tackar jag Spotify (och Gud) för det. Ni som har nyss nämnda program, sök på: "Sigur Ros Ára Bátur" och lyssna er igenom hela låten. Jag får gåshud varje gång jag lyssnar på den. Tänker inte säga vad som är så bra, men snälla ni, snabbspola inte. Lyssna rakt igenom och ta er den tiden. Den tjänar väldigt bra som godnattvisa. Eller bilåkarmusik. Eller helt enkelt bara fantastisk musik.
Godnatt vänner, tack för kommentarer. Ni gör mig väldigt glad!
måndag 19 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ordningen är återställd. Dvs kvällsritualen med attläsa Möken o Jökens berättelser. Kanon!!
Mkt mkt vacker låt! Lite synd att man inte riktigt fattar vad denna vackra stämma sjunger om...
Skicka en kommentar