Jo. Visst är det så att klockan blivit mer än tolv och återigen fyller jag år. 26 stycken har jag samlat på mig hittills och det känns faktiskt inte helt dumt. Lider inte speciellt mycket av åldersnoja, såg faktiskt redan under tonåren fram emot min pension då jag skulle mata fåglar och spela bowling hela dagarna. Så med det perspektivet är jag inte särdeles gammal.
Julia däremot, hon börjar bli gammal. Inte som i gammal-gammal, men hon börjar bli äldre än liten i alla fall. Inte någon viljelös baby som man kan köra omkring med som man vill. Nixpix. Nu är det hon som är kapten på skutan. Vill man ha cykelhjälm och ena stöveln på inomhus ska inga tråkiga vuxna komma och lägga sig i för då skriker man. Vill man INTE gå åt samma håll som mor eller far, då skriker man och förvandlar benen till överkokt spaghetti. Var får hon allt sådant ifrån? Sitter det inbyggt i henne och bara väntar på att få komma ut när tiden väl är mogen? Tycker i sådana stunder att det verkligen är fantastiskt med allt som finns inuti henne, men kan samtidigt bli frustrerad över att hon har så mycket egen vilja. Och att hon blir så arg. Och att hon är så söt när hon är arg så att det är svårt att ta henne på allvar...
Idag har jag varit på konferensen hela dagen. Sjöng lite på förmiddagsmötet vid 11 och hade med mig två ungdomar så vi övade vid 9.30. Bella kom dit också och sedan åt vi lunch i Kungsporten. Sen var hon tvungen att åka med tåget till Habo för att spela på ett dop så då fick jag och Julia lite quality(ku-a-li-ty)-time tillsammans. Vi stannade kvar en stund på ett seminarium, men efter ett tag kände jag att jag nog ville hem istället. Så vi tog oss hemåt och väl hemma slappade vi en stund på balkongen. Eller tja... Jag försökte slappa samtidigt som jag höll koll på lillan och katterna, Julia hade mycket att fixa med. Stenar som skulle flyttas från en kruka till en annan och lite andra viktiga saker. Och hela tiden med en rosa, stor cykelhjälm på huvudet.
Sen gick vi in och Julia fick lägga sig för att sova. Efter 40 minuter i sin säng så hade hon ännu inte somnat, men däremot bajsat, så vi fick byta blöja och efter det så somnade hon ganska kvickt. Då slösade jag bort lite tid framför datorn, kollade lite bloggar, läste mail och lyssnade in mig på en låt jag ska sjunga imorrn. Försökte passa på att städa lite också. Sen när Julia vaknade dröjde det inte länge innan Bella kom hem. Då umgicks vi ett litet tag och sedan var jag tvungen att dra mig tillbaka till konferensen. Väl där gick timmarna fort. Det var roligt och givande. Många vänner träffades och mycket klokt sades. Och nu sitter jag här. Borde. Sova. Nu.
Men det är något så förtrollande med natten och de sena timmarna. Skrivande, skapande & livsnjutande funkar så bra på natten. Det känns inte alls lika roligt att blogga på dagen som på kvällen. Inte för att jag alltid tycker att det är så roligt på kvällen heller, tvingar mig ganska ofta till det eftersom jag vet att det blir roligt i efterhand.
Ok. SOVA! Godnatt. (I morgon bitti tror jag på en eventuell uppvaktning. Måste sova lite skönhetssömn så att jag ser bra ut på korten till familjealbumet ju).
lördag 20 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar